Jag Föddes Ur Havet

Jag föddes ur havet

vid vindarnas lek

och väcktes i vågornas dans

och spolades upp

på den grönskande strand

och visste med ens att jag fanns

Jag kände mig hungrig

då åt jag mig mätt

av frukter som föll i min hand

Men oron blev stor

för kommande da’r

som levande känner ibland

Nu lyssnar jag tryggt

till de lugnande slag

som endast mitt hjärta kan ge

Jag räknar ej längre

de tider som flyr

jag fruktar ej vad som ska ske

Innesluten i jordens famn

ska Du alltid vara!

Vem Du är

och vad Du är

behöver ingen förklara

Tiden går

och den står still

Allting finns

Och hör Dig till!

Innesluten i jordens famn

ska Du alltid vara!