Ur Aldrig Saga Och Sang

...och ater fran havens land

Dessa tunna sidor tunga blad

Vindar som nöter stenar

Vagor som skriver namn

När livets grenar äro brutna

Da tarfyllda ögon är slutna

Bristande hjärta mot en hand

KärleKEN rann ut i sand

Var är ängens blommor

Och aftonens langa skuggor

Även händer kan första

Den varma lagan var bla

I tankars mörkaste källor

Förlorad i tidens dimmor

Bland forna tiders somrar

Sorgen är var ännu varm

Att sanger är som träd

Vissnar och dör i förtid

I sömn eller djupaste dröm

En vit ström längs med snön

Den sista timma nu slar

Än en tung sista tur

Sagans väg sa lang

Aren aldras med sang