Ballad Om 100 År

Vad blir av alla fagra k[D]vinns

som varje man så gärna tar i?

Var tror ni Kleopatra finns

och konung Eriks liten Kari?

Romeos Julia som var i

ungdomens fagra blomningsvår

är lika död som Mata Hari.

Men vad gör det om hundra år?

Don Juan var en usel skurk.

Han valde vägen som var bred han.

Sokrates tog en duktig slurk

ur giftbägaren och for hädan.

Han gjorde det med flit, emedan

hans fru var svartsjuk, sur och svår.

Hon gifte säkert om sig sedan.

Men vad gör det om hundra år?

Casanova är välbekant,

mången mö han övermannat.

Och om allt han sagt är sant

var han en så upptagen man att

han knappast kan haft tid till annat.

Han har gjort mer än en man förmår

men även hans maskin har stannat.

Och vad gör det om hundra år?

Var finns Potifars vilda fru,

hon som drog Josef ned i sängen?

Var finns sköna Susanna nu,

hon som plaskade i bassängen?

Fast hennes make var en sträng en

blotta' hon båd' barm och lår.

Nog såg hon gubbarna i terrängen?

Men vad gör det om hundra år?

Medborgare, vem kan förklara

att döden aldrig stilla står?

Alla måste vi hädan fara.

Men vad gör det om hundra år?