Eifur

Eifur tronar åtråvärd i härlighet

Skimrande som fjällbäckens färd mot hav

En resa mörk och lång

Lågor brinner vördande i var mans härd

Helande i renaste begär av kraft

Vädjande och fri

Eifur du brann,evigt jag svor

Eifur min frid i din famn av liv

Söker i din ålderdom den glöd som brann

Skinande gåvor i sin ljuvlighet

Ärligt är ditt ljus

Eifur du brann...

Stjärnor faller sörjande i oändlighet

Isande skärvor av dess liv i mig

Ödet ingen svek

Begråter ditt rike,känslorna lider

Trådar så sköra, av döden du ej kan stjälas

Eifur du brann så klart, ditt liv av ljus

I evighet