Skogsdotter

En gång jag foro som en modig ungersven

Jag vandrade skog, jag besökte bygd

Då tog jag mitt bröd, stockar då fälldes

I djupaste skog, forslades till brukets eld

Vi togo brännvin vid Bäckens ström

Av ruset vi sjungo, skröt om bragd och täljde fläsk

Natten kom i fullmånens sken

Ingen vind, inte rördes en gren

Huldrans Gång

Eldens Sång

Då sutto jag vid elden ensam

Huttrade i slutsommar nett

En skugga blott jag såg nu nalkas

Bland furors kvist, runt björkars spiror

Huldrans Gång

Mot månen en skymt

Eldens Sång

Silver mot blekvit by

Hennes bryn så mörkt

Med stripigt klängande hår

Ett tredje öga som ormens blott

Hennes anlete förgyllde

Hornkrönt hon smög

Som en skugga av stjärnestoft

Hon mig smekt

Viskande, klösande nu red

Då jag vaknat ur min slumran

Med brännmarkt skinn

Ett minne blott vår vilda lek

Ur ett drömmars kväde

Denna skogens dotter, såg jag aldrig mer

Ack, ingen min förkunnelse tro

Men bland urträds skepnad evig

En gamling han få sin sista ro

Natten kom i fullmånens sken

Ingen vind, inte rördes en gren

Jag slumrade in, mossan mig tog

Hennes mark jag vandrat, sen jag dog