Två ormar

Två ormar jag skådat i tjärnars spegling

Krälande som en i kallaste ljus

Mot månens gång nu steg denna hägring

Andar betraktade i svampens rus

Urgudars väsen och verklighet vävas

Mina ögon, min själ av synen nu kvävas

Då ryter ormar som horn nu dåna

Fradgar av sanningars kväde

Tvillingsmasken min kunskap håna

Blottar sin tidlösa vrede

Runt mig spänns nu dödens ring

Början och slutet av alla ting

Jag såg världar rasa

Falla bland stjärnors stoft

Slukas i dolda rymdens tjära

Befruktade i mörker som evigt tära

Bevittnade dess vilda dans

Allt det som evigt vandra

I en ring av dödens ljus

Föddes dess ändlösa anda

Då ryter ormar som horn nu dåna

Fradgar av sanningars kväde

Tvillingsmasken min kunskap håna

Blottar sin tidlösa vrede

Runt mig spänns nu dödens ring

Början och slutet av alla ting