Två ormar
Två ormar jag skådat i tjärnars spegling
Krälande som en i kallaste ljus
Mot månens gång nu steg denna hägring
Andar betraktade i svampens rus
Urgudars väsen och verklighet vävas
Mina ögon, min själ av synen nu kvävas
Då ryter ormar som horn nu dåna
Fradgar av sanningars kväde
Tvillingsmasken min kunskap håna
Blottar sin tidlösa vrede
Runt mig spänns nu dödens ring
Början och slutet av alla ting
Jag såg världar rasa
Falla bland stjärnors stoft
Slukas i dolda rymdens tjära
Befruktade i mörker som evigt tära
Bevittnade dess vilda dans
Allt det som evigt vandra
I en ring av dödens ljus
Föddes dess ändlösa anda
Då ryter ormar som horn nu dåna
Fradgar av sanningars kväde
Tvillingsmasken min kunskap håna
Blottar sin tidlösa vrede
Runt mig spänns nu dödens ring
Början och slutet av alla ting