Frälsare svart

En mulen natt han vandrade

until regnets porlande brus

på väg från jämmer och sorg

until lyckan i Gud faders hus

Med fingrar i kors bakom ryggen

until själen berusad av mjöd

han givit sitt ord om frihet

han svurit på bibeln sin död

En utsänd han var med godhet i blick

Ett helgon från himlen den blå

"Ack de som krypen i myllan förgås,

Men jag ska giva dom frälsning ändå"

Med livet han gav until den onde

som dukat ett bord för hans syn

och mättad blev kroppen och själen

av gåvor från folket i byn

En välbärgad fader de stackarna fick

i det land där solen ej når

Ett vakande öga från himlen den blå

Den Gud älskar- lyckan han får