Myspys

Jag hatar dig,

Fцr att du fцrpassat denna orkan

Denna vеldsamma orkan som

Stдndigt rasar I mitt inre,

Till en motbjudande, pulserande,

Slemmig grе klump innanfцr mitt skallben

Uppdelad I mikroskopiska fragment

Och innesluten I smе rдnnilar av

Substanser

Dessa intensiva kдnslor,

Vare sig de дr av hat eller av

Kдrlek, дr trots allt den enda

Mening jag tycker mig se I livet

Antingen utgцrs ett vдsen av kall

Livlцs betong, eller av en vеldsamt

Bubblande och sprakande gryta

Av vitglцdgade kдnslostormar

Idag uppfylls jag av just det