Nattramn

Eoners tyngder skär

Genom evighetens mörker

Likt ett irrbloss, är vårt liv

En reva i tiden

Fast mellan världar två

En bit av kosmos, slagen i järn

Svarta ögon ser

Min en tagg av is gnager i mitt bröst

Ett barn av natten, vandra så jag skall

På hämndens vingar buren

kom i min famn

Och blodet rann

Sakta mitt liv försvann

Med kniven jag visar

en orättvis värld

Att min kärlek till dig var sann

Du log mot mig

och du hade mig fast

Min kärlek och oskuld du tog

Du sa att jag var allt det du ville ha

Att din fru nu jag nog skulle bli

Men dom sa att jag ljög

att du aldrig mig sett

För vem tror en ofrälses ord

Med vårt kärleksbarn

jag nu flydde till skogs

Från livet jag löser oss två

Även i döden

jag dras till dig min vän

Men varför är du så rädd

Min gastkram har visst

gjort honom sjuk

Snart så ses vi igen