Tagen av Daga

Stungen av vanvettets hand

Stålet förlöser min själ

Världen flimrar förbi

Ett frö är sått av mitt blod

Ett kallt regn faller

Över smärtans isande rymd

Vem vet hur väven ska bli

Nu väntar mig fädernas hall

Buren av varsamma händer

Mitt syfte nu uppfyllt och klart

Mina bojor nu brustna

Blott död är början till liv

En viskning i vinden

Färdas mot okända djup

Vinner sin makt

Ske det som nu måste ske

Likt balders död

Vi mist vår väg

Hör blodets röst

Bära oss till stjärnorna