Vinternattskväde

Vindar dansar kring mina fötter

lyfter små slöjor av kristall

mina tunga andetag väser

ur min kalla strupe...

Stjärnor, som spridda för en vind

fyller natthimlens mörka hav

fäller sina silverne tårar

över dunkla skuggors mark...

Ugglans ensamma rop

ekar ut i skogens salar

faller lätt som snö

dör ut i vemodig klagan...

Stjärnor, som spridda för en vind

fyller natthimlens mörka hav

fäller sina silverne tårar

över dunkla skuggors mark

Horn ljuder i fjärran

till hovslagens dån

Allfaderns mäktiga här

tronar över himlen...

Min stämma bryter natten

och vintervärldens tystnad

jag ropar de äldstes namn

hör och lyss till mitt kall