Kaffe och tårar

Det var försent när sönda'n kom

Du var borta redan

Redan vid månens rand

Ingen

Ingen höll i din hand

Du var så ensam

Ensam i ditt eget land

Det var försent när sången kom

Du var borta

Redan vid första radens rand

Ingen

Ingen röst nådde fram

Allting var så tyst

Så tyst på nattens strand

Mörkrets skuggor förföljde dej

Du hann aldrig fram

Innan ditt hjärta stod i brand

Det var försent när sommar'n kom

Du var borta redan

Redan vid vårens rand

Ingen

Ingen kunde hålla dej

Du var mycket starkare

Större än din egen strand

Och där satt vi utan svar

Med kaffe och med tårar

åh om vi ändå

Kunnat hålla dej kvar...

Jag ser en skrattande man

Han lyser upp vägen vi fann

Att ta vara

På varann