Vansinnesvisan

Länge nog har era maskätna huvuden vilat på era veka axlar

En längtande känsla sprider sig I mina nävar och lustan brinner

Klinga stolt när ben möter stål, klinga stolt när sårsvetten droppar

Länge nog har du väntat på att skilja maskätna huvuden från veka axlar

Djävlar anamma

Svält och bedrövelse

Pest och förintelse

Död och förbannelse

Inga tårar skall era förvridna, blödadne, brutna kroppar väta

Ingen älskarinna, slaäkt eller frände vid era lik skall sörja

Ingen hjältars sal, ingen himmelsk fröjd när makter (na) (era) öden utmäta

Blott spott och spe era eftermälen färga

Era gravar är passande att smutsa med mitt avskräde

Era minnen är mina att bespotta med hat och hån

Inga goda ord om de döda minner, inga ljusa minnen omtalas

I mitt vansinne fann ni livets ruttna slut