Vinterland

Jag vaknar upp

Jag har pengarna på bordet

Jag är ren

Har ingenting i blodet

Mer än den här hungern

Efter din andedräkt

Som ryker upp mellan dom svarta

träden där ljuset är släckt

Där lyktor glimmar

Där snön ligger tjock

Där det är tyst som i himlen

Där vi går i samma rock

Den knirrande knarrande vägen fram

I ett vinterland

I ett vinterland

Du har honung

på din underläpp

Nu stiger du upp som en sol

ur det här mörkrets grepp

ditt té är hett

och ditt blod är varmt

jag såg ditt ansikte glida förbi

i ett moln med silverkant

Och nu är luften full av

Tusen tusen kristaller

Som glittrar i lyktorna

När dom sakta faller

På den knirrande knarrande vägen fram

I ett vinterland

I ett vinterland

Det är nåt vi har glömt

Nåt som föll av längs vägen,

Nåt glas som aldrig blev tömt

En sång som aldrig blev sjungen till slut

Ett hus som aldrig blev byggt

En ängel i snön

Som aldrig fick vingar och flykt

Ut ur stan

Bort från slasket och sorgerna.

Bort från TV och tidningar och terror

Och trängseln på torgena

Här står en gran

Den har stått här i hundra år

Full av snö

I sitt gröna doftande hår

Det är bara skogen som vet att

Vi har en kärleksaffär

Ingen som vet vad vi gör här

Ingen som vet vart det bär

Den knirrande knarrande vägen fram

I ett vinterland

I ett vinterland