Rymdens brinnande öar

Rymdens övärld med kobbar och skär

Omvärvs av nebulosornas dans

Vårt upphov har ritat dess karta och sfär

Vi simmar i havet av dess förtrollande strålglans

Djupsinniga funderingar som ej ryms på jorden

Från fäders skuggor de sakta vandra

Stjärnors mystik ledsagar orden

Där orakel och teori träffar varandra

Rymdens brinnande öar

Lyser upp vår väg genom tid och rum

Bland iskolosser som avbildar frusna sjöar,

Livets palett i universum

Rymdens brinnande öar

Kastar ut en eld med ljusvågors svall.

Bland iskolosser som avbildar frusna sjöar,

Mot en fond så mörk, stum och kall

Ett skådetorn mot evighetens kretsar,

Ögat vilar i stjärnors läger

Likt ett fackeltåg från avlägsna himlaspetsar

Som tecknar vad ljuset äger

Meteoriter lockar arkeolog och astronom,

Det som fallit från fjärran firmament

Ett spår av universums axiom

Samlas i jordlagrens sediment